Kommit igång

Den nya bloggen
Då har jag och Erika kommit igång med vår blogg. Jippie!!!
Denna blogg vill jag använda som ett sätt att reflektera över saker man funderar på. Framförallt vill jag reflektera över existentiella frågor. Enligt mig så rymmer det begreppet nästan allt som sker i min vardag. Allt som jag möter i mitt privatliv, skola och jobb likväll som saker som sker i världen och hur händelser hanteras av oss människor.

Reflektion över konstnärers konstnärliga vision
Efter en höstig fika i soliga Haga vandrade jag och en vän upp till konstepidemin och tittade på keramikkonst. Utställningen bestod till största delen av väggplattor i olika storlekar och rejält med glasyr i ”medelhavsfärger” (vitt, ljusblått och turkost). Jag tycker det var en fin utställning och man kunde associera ganska bra till konstverken. Efter att ha kollat på utställningen började jag och min vän diskutera huruvida konstnärens vision genomsyrar alla dens verk. Jag drog direkt paralleller till filmvetenskaplig teori om auteurskap hos regissören. Man brukar då säga att en regissörs konstnärliga vision genomsyrar alla delar i filmskapandet. Ett bra exempel här är hur Roy Anderssons filmer skapas och beskådas. Eftersom han gör filmerna genom sitt eget bolag i sin egen studio och helt oberoende av marknaden, för att han gör reklamfilmer vid sidan av. Tack vare detta slipper han att någon annans intressen ska lägga sig i hans konstverk. Sen den rent filmiska stämningen i hans filmer gör att man kan se direkt att det är en film som just han har gjort. Alltså ser man regissörens konstnärliga vision genomsyra filmen. Vad är då konstnärlig vision? Jag tänker mig att det är en sida från konstnärens privata liv och livssyn som synliggörs men som sedan blir personlig för var och en av åskådarna. Jag pratade också med min mamma idag om en konstutställning hon hade varit på som hon tyckte var väldigt utlämnande från konstnärens sida. Just den känslan tyder ju på att konstnären just utlämnat ut sig själv på ett sätt. Jag och min vän började senare diskutera om det är så i all konst och om det kanske är just det som gör att viss konst känns bättre än annan. Det är såklart en smaksak, och överlag så är ju konsten något som blir konst först när åskådarna tolkar verken efter sina egna förutsättningar. Hur som helst så kan jag tänka att det inte går att välja sin nisch utan att det är något som finns inom en och som kommer ut genom konsten. Att man kanske kan se eller känna en skillnad på konst som kommer från konstnärens hjärta jämfört med konst som är efterapad eller konstruerad efter vissa mallar. Jag vet inte svaret om det nu kan finnas något. Men det är en spännande att tänka på det. För övrigt har det varit en trevlig helg med kulturnattsfest och fotbollskval. Nu kollar jag på partiledardebatt, kanske byter till parlamentet istället. Satir säger ibland (oftast) mer om dagens samhälle än vad en diskussion om en hundralapp i plånboken gör.

Max